• Korta akademiska utbildningar (Korte videregående uddannelser, KVU).
  Dessa utbildningar är mellan 1-2 år långa och är ofta yrkesinriktade. Efter en kort videregående uddannelse kan du få en erhvervsakademigrad.
  
  
• Medellånga akademiska utbildningar (Mellemlange videregående uddannelser, MVU). Bland dessa finns en del utbildningar som i Sverige läses på universitet och högskolor, exempelvis sjuksköterskeutbildning och lärarutbildning. Efter en mellemlang videregående uddannelse kan du få en professionsbachelorgrad. Professionsbachelorgraden får du efter en Mellemlang videregående uddannelse som är 3-4 år lång. I utbildningen ska ingå praktik.
  
  
• Långa akademiska utbildningar (Lange videregående uddannelser, LVU) som är de utbildningar de danska universiteten erbjuder och det som beskrivs nedan. De examina som du får efter en av dessa utbildningar heter bachelor- och kandidatgrad. De flesta bachelorutbildningar är tre år långa eller 180 ECTS. I utbildningen ska ingå en ”bachelorrapport” på minst 10 ECTS. Kandidatutbildningen är vanligtvis 2 år. För att kunna bli kandidat måste du först ha en bachelor eller professionsbachelorgrad. Kandidatgraden är den examen som de flesta som läser på universitetet strävar mot.
  
  
• Master- och Diplomutbildningar är vidareutbildningar som du kan läsa efter att ha läst en akademisk utbildning. Dessa utbildningar kan du framförallt läsa efter en kortare eller medellång akademisk utbildning. Efter en diplomutbildning kan du få en Diplomgrad. Diplomgrad är vanligtvis 1 år eller 60 ECTS. I utbildningen ska ingå ett examensarbete på 1/5 årsværk. Utbildningen är en Mellemlang videregående uddannelse. Efter en masterutbildning kan du få en Mastergrad. Mastergraden är vanligtvis 1 år eller 60 ECTS. För att få en master måste du ha en bachelorgrad eller en diplomgrad. I utbildningen ska dessutom ingå ett examensarbete motsvarande 1/5 årsværk.

Det här kan se krångligt ut vid en över blick men det är det inte. Det danska utbildningssystemet erbjuder många inriktningar och möjligheter för att alla ska kunna hitta den utbildning som passar dem bäst, oavsett om du vill vidareutbilda dig efter att ha arbetat ett par år eller om du precis har gått ut gymnasiet och vill plugga i Danmark.
 
Att läsa inom Øresundsuniversitetet
De danska universiteten inom Øresundsuniversitetet heter "universitet", "højskole" och "-skole" men de erbjuder alla främst vad vi i Sverige skulle känneteckna som långa akademiska utbildningar, det vill säga lange videregående uddannelser samt diplom- och mastersutbildningar.
 
Att läsa en dansk universitetsutbildning
De flesta universitetsutbildningar i Danmark bygger på hela utbildningsprogram. Som student söker du in till en utbildning och är därmed antagen till alla kurser som programmet innehåller. Även om du läser ett program betyder det inte att du inte har några valmöjligheter. På de allra flesta utbildningar kan du i stor utsträckning välja vilka kurser du vill läsa, så kallade ”valgfag”.
 
Systemet med fristående kurser motsvarande det i Sverige finns inte. Utbildningen leder ofta till en hög grad av ämnesspecialisering – du tar examen i ett ämne och inte i en utbildning med flera olika ämnesinriktningar.
 
Du börjar med att läsa en bachelorutbildning. Bachelorutbildningen är i de flesta fall 3 årsværk (180 ECTS). Utbildningen avslutas med en form av uppsats. Efter Bachelorutbildningen kan du söka vidare till en Kandidatutbildning. Kandidatutbildningen är i de flesta fall 2 årsværk (120 ECTS). Under den här tiden får du möjlighet att fördjupa dina studier inom det område du valt att läsa. I kandidatutbildningen ingår det som kallas ”Speciale”. Specialen motsvarar den svenska 20-poängsuppsatsen och innan denna är godkänd kan du inte få ut din examen.
 
Gæste-/meritstuderende
Det finns möjlighet att läsa fristående kurser på en utbildning i Danmark. För att det ska vara möjligt ska du vara inskriven på en svensk högskola. För att bli antagen till en kurs krävs att du får ett förhandsbesked från din heminstitution om att du får tillgodoräkna dig kursen i din ordinarie utbildning. Mer information om vilka kurser du kan läsa och hur du gör för att söka till ett danskt universitet som gæste-/meritstuderende.
 
Åben uddannelse/åbent universitet
En annan möjlighet att läsa fristående kurser är via det som kallas ”Åben uddannelse”. Inom Åben uddannelse hittar du kortare kurser som du kan läsa vid sidan av dina ordinarie studier. Kurserna är ofta de samma som erbjuds inom bachelor- och kandidatutbildningarna. Observera att det tas ut avgifter för utbildningar inom Åben universitet.
 
Poängsystemet
I Danmark räknas studierna i ”årsværk”. Ett årsværk motsvarar ett års studier. Det finns inte något nationellt poängsystem som i Sverige, utan i Danmark används det europeiska poängsystemet ECTS (European Credit Transfer System). Ett årsværk motsvarar 60 ECTS. 
 
Betyg
2007 ersattes den så kallade 13-skalaen av en ny sjugradig skala. Denna skala används från och med antagningen 2007.

Den sjugradiga skalan ser ut som följer:
12 ges för en utmärkt, framstående prestation
10 ges för en förträfflig prestation
7 ges för en god prestation
4 ges för en jämn prestation
02 ges för en tillräcklig prestation
00 ges för en otillräcklig prestation
-3 ges för en dålig prestation

Betyget 02 är det lägsta godkända betyget och motsvaras av betyget 6 i den gamla skalan. Om flera betyg ingår så är betyget godkänt om du uppnår genomsnittet 2.0 utan att avrunda uppåt. Ett genomsnitt på 1,99 är alltså inte godkänt.

Betygen godkend/ikke godkend och bestået/ikke bestået kan fortfarande användas om det ges möjlighet för detta i den enskilda utbildningen.

Vid beräkning av genomsnittet medtas en decimal och ämnen med bestået/ikke bestået ingår inte i genomsnittet.

ECTS-skalan
På alla nya avgångsbevis med betyg efter den nya sjugradiga skalan blir varje betyg översatt till en bokstav från ECTS-skalan.

7-trinsskalaen	12	10	7	4	02	00	-3
ECTS	A	B	C	D	E	Fx	F

Jämför man ECTS-skalan, den sjugradiga skalan och den gamla 13-skalan ser det ut så här:

Gammel skala	Ny skala	ECTS skala
13	12	A
11	12
10	10	B
9	7	C
8
7	4	D
6	02	E
5	00	Fx
03
00	-3	F

Läs mer om den ny skalan här.
 
Examination och tentor
I Danmark består sista delen av varje termin av en tentamensperiod då du tenterar av en del av de kurser som du läst under terminens gång. På de flesta ställen läser du inte en kurs i taget utan du läser flera kurser parallellt som sedan tenteras i slutet av terminen eller i slutet av läsåret. Som svensk har du rätt att tentera på svenska med vissa undantag, framförallt inom språkutbildningarna. 

Ett-årsprøven - Førstaårsprøven
Efter ett års studier finns nu den så kallade 1-årsprøven där studenternas lämplighet för fortsatta studier bedöms. Tentamen äger normalt rum i juni med möjlighet att försöka igen i augusti eller nästa år. Det är olika från utbildning till utbildning om vad som händer om man inte klarar provet. Vilka regler och ämnen som ingår framgår av studieplanen som finns för varje utbildning.